Konsten att hugga träd och ha skogen kvar
Mikael Karlsson
De skogliga konsekvensanalyserna är genomförda i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Länk till rapport.
På sidan 65, rad 3 i figur nummer 31 framgår att vi huggit ner omkring halva Sverige de senaste 50 åren. Läs mer.
Kol är universum 4:e vanligaste grundämne och kan inte förstöra, utan endast byta plats och ändra form. I skogsekosystemen på land finns omkring tre gånger så mycket kol som i atmosfären.
Kalhyggen tömmer skogen på kol – och det tar allt från hundra till flera hundra år för en verkligt stor skog att växa fram igen och under tiden ligger skogens kolförråd på minus.
Detta beskrivs i indelning på boken ”konsten att hugga träd och ha skogen kvar”. Utdrag av boken kommer snart att läggas upp för fri nedladdning.
Vill du boka en föreläsning är du välkommen att skicka din förfrågan till info@konstenatt.se
Vill du titta på någon av Mikael inspelade föreläsningar besök hans kanal på YouTube.
Vill du boka en föreläsningar är du välkommen att skicka din förfrågan till info@konstenatt.se
Vill du titta på en inspelad föreläsningar besök hans kanal på YouTube.
Most nations recently agreed to hold global average temperature rise to well below 2 °C. We examine how much climate mitigation nature can contribute to this goal. Läs mer.
Stora miljöförändringar medför stora artförändringar
Utrdag från sidan 13: Den bakomliggande anledningen till att många skogsarter är rödlistade är att det svenska skogslandskapet sedan mitten av 1900-talet storskaligt omvandlats av trakthyggesbruket i syfte att få en hög virkesproduktion. När skogens miljöer ändras så ändras också förutsättningarna för djur, växter och svampar. Stora miljöförändringar medför stora artförändringar. Hugger vi ner en skog … läs mer.
Stora miljöförändringar medför stora artförändringar
Utrdag från sidan 13: Den bakomliggande anledningen till att många skogsarter är rödlistade är att det svenska skogslandskapet sedan mitten av 1900-talet storskaligt omvandlats av trakthyggesbruket i syfte att få en hög virkesproduktion. När skogens miljöer ändras så ändras också förutsättningarna för djur, växter och svampar. Stora miljöförändringar medför stora artförändringar. Länk till rapporten Tillståndet i skogen
Hugger vi ner en skog är den borta.
Mätt i kubikmeter har den svenska modellen med kalhyggen, markberedning, gran- och tallplantering varit en framgångssaga. Sedan 1925 har volymen virke i Sverige fördubblats. Mätt i skönhet och biologisk mångfald är det en katastrof. Det beror på att de sena femtio åren har vi huggit ner mer än hälften av Sveriges skogar och vi har mindre än 10% skog som är 140 år eller äldre. Vi har förändrat för mycket på för stora områden.
Ingen skoglig naturtyp idag har god bevarandestatus där skogsbruk bedriv. Arter & naturtyper i habitatdirektivet, 2013, sidan 16 och 17.
“Den bakomliggande anledningen till att många skogsarter är rödlistade är att det svenska skogslandskapet sedan mitten av 1900-talet storskaligt omvandlats av trakthyggesbruket.” Tillståndet i skogen, SLU Artdatabanken, sidan 13.
Vill du göra en bokningsförfrågan är du välkommen att kontakta oss på: info@konstenatt.se
På YouTube finns några olika föreläsningar upplagda. På temat ”därför är dagens skogsbruk inte hållbart” är denna ett exempel.
YouTubekanal: www.youtube.com/c/MikaelKarlssonForest
Framtidens skogsbruk behöver vara både klimatsmart, miljövänligt och gärna vackert. Vi behöver ett skogsbruk som både ökar skogarnas kollager och ger fortsatt möjlighet till uttag av skogsråvara. Några som lyckats lösa denna ekvation är Lübecks stads skogsförvaltning.
1992 bestämde sig politikerna i Lübeck för att ställa om skogsbruket och det som hänt sedan dess är följande: Volymtillväxten har ökat. Så har även antalet fåglar, djur och växter. Skogarnas gröna kollager har ökat och lönsamheten är god. Nyckeln till framgång ligger i att man i Lübeck börjat jobba med naturen som förebild.
En naturlig skog kommer av sig själv, står stadigare när det stormar och ger ett bättre virke. I stället för att göra kalhyggen, hugger de bara ett eller några träd på varje plats. Detta skapar små luckor där naturlig föryngring kan växa fram. För skogen kan växa och föryngras av sig själv, skogen var här före oss.
Vill du boka en föreläsning är du välkommen att skicka din förfrågan till info@konstenatt.se
Vill du titta på någon av Mikael inspelade föreläsningar besök hans kanal på YouTube.
Ingen skoglig naturtyp där skogsbruk bedrivs idag har god bevarandestatus.
Precis som vid förra rapporteringen har endast en av femton skogliga naturtyper, fjällbjörkskog, gynnsam bevarandestatus. Övriga 14 naturtypers arealer är för små, minskar eller har en alltför långsamt ökande areal, trots naturvårdsinsatser för att utveckla och skydda landets skogsmark.
Läs mer på sidan 16 & 17 i rapporten Arter & naturtyper i habitatdirektivet