Pressbilder - Konsten att hugga träd och ha skogen kvar

Dessa bilder och illustrationer är fria att använda i samband med recensioner och artikel om boken Konsten att hugga träd och ha skogen kvar.
Källa: Mikael Karlsson – Konsten att hugga träd och ha skogen kvar.

Där inget annat anges är fotografen / illustratören Mikael Karlsson

Bokomslag – länk till högupplöst bild

Mikael Karlsson, foto Joakim Norgren – länk till högupplöst bild

Pellokielas Naturreservat – länk till högupplöst bild

Mikael Karlsson, foto Ewa Stackelberg – länk till högupplöst bild

Foto: Lind på västkusten – länk till högupplöst bild

Markberedning pågår, foto Mikael Angelstam & Jakob Andrén- länk till högupplöst bild

Kalhygge Sörmland – länk till högupplöst bild

Kalhygge Norrland, foto Frédéric Forsmark – länk till högupplöst bild

*Fram till idag har vi människor i stor uträckning tillgodosett våra behov genom att tränga undan naturen för att odla, anlägga och bygga det vi för stunden vill ha.*
Längst till vänster är naturen maximalt förändrad där vi ersatt natur med städer, oljefält och öppna gruvor. I urskogen längst till höger är naturen minimalt förändrad. I mitten syns åker, betesmark, kalhyggen och plantager.
Hälften av all odlingsbar mark, över 5 miljarder hektar, är idag åker och betesmark. I de knappt 4 miljarder hektar FN räknar som skog ingår både kalhyggen och plantager. Endast omkring 0,8 miljarder hektar urskog finns kvar. Resterande 3,1 miljarder hektar består av mer eller mindre utarmade skogar, kalhyggen och plantager. Vi har idag brett ut oss och förändrat så mycket att det bara finns rester av orörd natur kvar.

Träd är levande kollager som till hälften består av rent kol. En kubikmeter virke motsvarar omkring 1 ton koldioxid. På ett kalhygge finns inga träd och därmed inget kol, vilket gör kalhyggen och uppväxta plantager till i genomsnitt halvfulla kollager, sett till det kol som finns lagrat över mark.

Genom att ställa om skogsbruket ökar skogens kollager och na- turen får möjlighet att komma tillbaka. I kombination med viss återbeskogning på åker och betesmark är det möjligt att flytta hundratals miljarder ton koldioxid från atmosfären till träden under kommande decennier.
Av den mat vi äter kommer över 60% av alla proteiner och över 80% av alla kolhydrater från bara 1,1 miljarder hektar i form av spannmål, bönor, ris, majs, frukt och grönsaker. Genom att halvera köttproduktionen och fördubbla växtodlingen skulle
vi få möjlighet att återplantera över 1 miljard hektar skog och samtidigt producera nästan dubbelt så mycket mat som idag.

Mikael Karlsson, foto Ewa Stackelberg – länk till högupplöst bild